Härom dagen såg jag delarna av ett program som handlade om Lasse Åberg. En mycket klok man med ett stort mått av humor och en realistisk syn på livet.
Han sa:
”I begynnelsen skapade människan Gud”
Spot on! Hur mycket konflikter, krig och andra grymheter har inte sin rot i religionen? Om det hade varit tvärt om, om det hade funnits en gud som stod för allt det de troende vill göra gällande, inte hade väl denne gud accepterat alla de konsekvenser som gudstron har fört med sig och fortfarande gör varenda dag? Förtryck, flykt, diskriminering, mord mm.
Det är bara människan själv som är galen nog att skapa allt detta!
Människor som hör röster, ser saker som inte finns mm betraktas som sjuka och vårdas för sina besvär eller i grövre fall, spärras in. Om det inte handlar om religion, då är det en ”livsfilosofi ”tro” och inte sjukdomstillstånd. Mycket märkligt!
Det fanns en tid i vårt land präglad av fattigdom, sjukdom och annat elände. Jag kan förstå att de människor som levde då behövde ha något/någon att sätta sitt hopp till. Någon att prata med, Någon att be om hjälp även om man innerst inne kanske förstod att man pratade för döva öron. Det här var en tid som även präglade av skrock som tog sig uttryck i många skruvade tankar och handlingar. Till skillnad från den minst lika skruvade religiösa livssynen har detta fenomen självdött sedan länge.
Jag är en ateist som tror på det jag ser. Som ser krig, död, splittrade familjer. Som ser naturkatastrofer, gängvåld och en tilltagande otrygghet. Som ser mentalt störda ledare i Nordkorea, Ryssland och en som gärna vill återfå makten i USA som som tror att de är Gud. Skulle Gud låtit detta ske? Detta självdestruktiva beteende som mänskligheten utövar. Det fortgår varje dag, varje sekund och ingen högre makt träder in för att sätta stopp för våra idiotier. Varför? Det enkla svaret är att Gud inte finns. Han är en konflikthärd skapad av människan själv, den självdestruktiva människan som är roten till allt ont.