Dags att koka ner år 2017

I 3 centimeters nysnö slant jag iväg på blanka gåbortskosulor mot busshållplatsen för att hinna med den sista förbindelsen mellan Rimforsa och Linköping. När man har vänner som har bosatt sig utanför stan så får man i allt väsentligt anpassa sig efter de villkor som kollektivtrafiken ställer. I det här fallet, att svepa 4 glas champagne, fyra av en Thailändsk rislampa och krama om värdparet på 40 minuter efter tolvslaget om man vill hem och sova i sin egen säng!

Så var det då dags att stänga igen år 2017 och nu är det dags att plocka fram de mest genomträngande händelserna som gjorde år 2017 till ett alldeles speciellt år.

 

Helt traditionsenligt startades året upp med 2 veckors avkoppling och värme på vinterparadiset Teneriffa. Vad som dock skiljde denna resa från de föregående årens var framför allt en dagsutflykt på grannön la Gomera! Det är visserligen inte första gången jag besöker ön. Under min första vistelse på Teneriffa, 1992, tog jag en tur över men den gången blev besöket inskränkt till hamnstaden, San Sebastian. den här gången blev det lite mer välordnat med en bussutflykt runt hel ön. Det blev en dag präglad av inhemsk mat och sagolika vyer som jag absolut inte vill ha ogjord!

 

 

 

2 veckor går fort och i slutet av januari började vardagen igen. Jag hade hunnit jobba en vecka och påbörja den andra när jag fick oväntat besök i form av en annan buss som inte hann bromsa utan brakade rakt in i min när jag stod stilla på en hållplats i Norrköping. Trots att det blev en rejäl smäll orsakades inga personskador. Min kära buss och dagliga arbetskamrat blev dock illa tilltygad och stod på verkstad en och en halv månad innan jag fick återse den.

Vad som i övrigt kännetecknar 2017 för min del är till större delen musikrelaterat. I februari besökte jag, tillsammans med min mor, Andrea Bocellis konsert i Globen! En pampig och, för mig, ovan upplevelse. Extranumret blev ju något alldeles speciellt när man för första gången live på en stor arena fick höra Time To Say Godbye!

 

Några allsånger hanns också med. Alltid lika trevligt!

 

Liksom ”En vacker kväll” Med Per Gessle i augusti som för övrigt gästades av Linköpingssonen Lars Winnerbäck.

I september var det så dags för årets, ja – kanske årtiondets, största party. En tillställning som vi sett fram mot i nästa ett halvår. Jag talar förstås om Mamma Mia the Party på tyrol i Stockholm. Vältajmad som man alltid är så passade jag på att dagarna innan dra på mig årets jävligaste influensa. men detta var inte skäl nog att hålla mig hemma från detta. Tillsammans med några av mina bästa vänner hade vi en trevlig weekend i huvudstaden som självklart toppades av partyt! Det faktum att undertecknad var (minst sagt) golvad av baciller gjorde dock inte upplevelsen 100-procentig och jag skulle inte ha något emot att uppleva kvällen på nytt utan sällskap av influensa:-(

Och så skall vi ju inte glömma Joyvoice! Källan till så mycket glädje! <3 3 år, eller 6 terminer har redan gått och fortfarande är det lika roligt. Nya vänner, känslan av att ständigt utvecklas sångmässigt ger en enorm känsla av stimulans som inte går att hitta i något annat.

2017 blev ett annorlunda år i Joyvoiceavseende. Vi hade ingen terminskonsert på våren. Däremot framträdde vi under 3 stycken allsångskvällar i maj månad som arrangerades av Stångåstaden.

I juni genomförde vi vår första flashmob! Det gjorde vi under målgången på Vätternrundan i Motala.

 

Några joyvoceare på väg hem efter gig

I september var det dags för ännu en ny upplevelse i Joyvoicesammanhang. Då genomförde vi en miniturne under två dagar. Första dagen på Hotell Rival i Stockholm och dag två på Lorensbergsteatern i Göteborg. Hanna Rydman var inbjuden till Sunshinepoden för att berätta om sin verksamhet och det hela avslutades med ett framträdande med 50 personer ur Linköpingskören.

Joyvoice på Lorensbergsteatern

Hösten gick fort och den 25 november avfyrade vi tidernas största konsert på Saab Arena i Linköping. Inför en fullsatt arena höll samtliga östgötakörers 2 000 sångare en julkonsert som ingen tidigare beskådat. Häftigt javisst, men kanske lite för stort för min smak.

Ytterligare några veckor senare gjorde vi så årets sista framträdande då vi överraskade mitt i julhandeln på i-Huset med ännu en flashmob. kul och uppskattat!

Tack 2017!