Ja herre J. Det är för en sån här dag man genomlider de där andra grådaskiga, kyliga och småjävliga dagarna som tyvärr är fler till antalet,
5 minuters total eufori på scen (exklusive genrepet då) en vårdag när solen log sitt bredaste leende på oss. Ja – det är väl nåt fel på mig för jag lider inte det minsta av scenskräck eller besvärande tankar om hur jag ser ut i betraktarens ögon. Jag skiter i det och det är nog jag som får mest stimulans och underhållning av att stå där och apa mig än de som sitter på åhörarplats.
Även om våra minuter i rampljuset drog förbi alldeles för fort så gläds jag åt tanken att det nalkas en ny möjlighet att uppleva samma känsla som idag! För på tisdag den 23;e kör vi ännu en allsångskväll inne i Centrum.
Att sedan komma hem till soffan och få se Sverige bli Världsmästare i Ishockey efter en gastkramande match som gick till både förlängning och straffläggning, det gjorde min dag komplett. Nu skall jag försöka lugna ner alla sinnen så det blir några timmars sömn innan vardagen börjar.